Jahopp....

Jaha.. Då var ännu en dag passerad..
Suck...

Jag var ju iväg till Götet idag.. Skulle ju lämna min fina 'lilla' Wilma, till 'nya' ägaren.
Haha, körde fett fel inne i Göteborg, hamnade typ på Hisingen å skit.. Det tog sitt tag att hitta 'rätt' och till parkeringshuset. Till slut kom vi rätt iaf. Å jag parkerade där på våning 4 å sa till mig själv att nu komma ihåg vart jag ställde bilen, så jag enkelt skulle hitta den sen när jag väl skulle bege mig hemåt igen. REMEMBER!
Traskade sedan in i 5:an huset med min 'lilla' hund, och hon uppförde sig exemplarsikt bland allt folk, by the way! Man får rätt många olika blickar när man kommer gåendes med en så 'liten' hund, (för er som inte vet så är Wilma en Grand Danios på ca 65kg). Eller många å många blickar, antingen får man världens största smile mot sig, eller så är det en skräckblick å så skyndar dom att flytta sig till andra sidan vägen, hehe.
In på stationen å mötte upp Vicky, den 'nya' ägaren. Wilma blev så glad över att se henne, hoppade nästan upp i famnen på henne, å det kändes riktigt bra! (för er som inte vet, så hade Vicky Wilma på foder när mitt liv var upp och ner, eller ännu mer upp och ner än va det är nu, eller nått).
Stod där å tjötade lite, skrev ägarbyte papprerna. Sen var det dags att säga adjö, tårarna var inte långt borta, svalde och svalde, men det kändes ändå bra att Vicky kunde ta henne, för där vet jag att hon har det bra, min 'lilla' Pälskling!

Sen blev det många oändliga timmar inne i 5:an huset å i Nordstan, eller va fan det nu heter utanför 5:an. Gick i affärer i ca 4timmar, utan att köpa ett enda skit!?
Eller, jo.. Unnade mig en kaffe latte. Men det va också det enda..
Jag kände varken ork eller lust att handla, sorgen gör sitt..
Känns bara skit allt, så att spendera pengar var inte att tänka på ungefär.
Tänk er... Ett fullt lönekonto, å ingen som helst lust att köpa ens en liten jävla skit sak..
Ja det är min verklighet..
Ingen större lust för något överhuvudtaget.

Iaf, efter ett ex antal timmar traskandes runt i Nordstan osv, så skulle jag åka förbi en polare i Götet innan det bar av hemåt igen.
Så tillbaka till p-huset, å upp till 4:de våningen å gick mot bilen.
Va?! Ingen Max?! (bilen).
Gick runt där å tittade, var ju bergsäker på att han stod på våning 4 å vid bokstaven G. Gick runt där å luskade lite, tänkte att jag kanske tagit fel på våning. Åkte upp till våning 5 å gick mot bokstaven G. Ingen Max där heller?!
Hmm, tänkte jag..
Tänkte att jag får väl kolla hela våning 5 då, om jag nu mot all förmodan tagit fel på bokstaven, vilket jag absolut inte kunde tänka mig.
Nehepp, ingen Max på hela våning 5.
Tänkte att det kanske var våning 3 å bokstav G då. Åkte till våning 3, gick till bokstaven G, men fortfarande ingen Max..
Hmm..
Letade igenom hela våning 3, men han syntes inte till..
Nehepp, får väl leta igenom hela våning 4 med då, nu måste han ju stå där, eller så har någon jävla människa snott min bil, typiskt göteborg tänkte jag.
Iaf, ännu en gång, våning 4, gick till G igen, för säkerhets skull, kunde ju ha missat honom.. Men icke sa Nicke!
Nehe, då va det bara till att söka igenom hela plan 4 med.
Å jo visst där var lilla Max! På bokstaven C!
SUCK!
Jag som tyckte jag va så noga med att memorera vart min lilla bil stog, men som sagt, mitt huvud är inte som det ska efter allt som hänt. Men jag tycker allt att jag borde komma ihåg bokstaven C, det e ju trotts allt första bokstaven i både Cissi och Cecilia.
Men nee, jag hade bestämt mig för att det va bokstavem G som gällde..
Måste få iordning på mitt huvud snart..
Detta funkar inte..
Det är ju inte bara detta, utan jag förlägger allt(nycklar, cigg, tändare, mobil, osv), koncentrerar mig inte riktigt när jag kör bil utan sitter i mina egna tankar, glömmer tid och rum, osv..
Allt blir bara så jävla fel.
Suck..
Sorg är inget bra, inget bra alls!

Hmm, nu är dagen D här..
Om några timmar ska jag ta ett sista farväl av min finaste och bäste vän.
Känns tungt att tänka på det..
Om ca 7timmar så e det dags att sätta sig i bilen å köra de där 25milen upp..
Egentligen så borde jag inte åka innan kl.10, för att vara där i tid..
Men jag känner att jag behöver komma dit å finna lite ro innan alla andra kommer dit.. Sen får vi väl se om jag får komma in i kyrkan 1 timme tidigare, eller om jag får stå utanför..
I vilket fall som helst så behöver jag få landa där i lugn och ro i min stillhet. Samla tankarna osv.
Det kommer bli tungt imorgon, och jag hoppas att ni förstår om jag inte skriver något imorgon..
Men jag ska försöka ta lite kort, innan eller efter cermonin, och lägga upp här.
Jag är säker på att det kommer bli den finaste cermonin någonsin.
Det är ju min bäste vän som hedras, så den kan inte bli annat än vacker.

Jag fick en super kommentar häromdagen, om att jag ska försöka ge åtminstonde ett leende till Magnus, och inte bara en massa tårar. Och jag lovar, det ska jag ha i bakhuvudet, för jag tror faktiskt Magnus hade uppskattat det.
Så tack Emma för det super tipset!
Men det kommer bli oändligt många tårar imorgon..

Hmm.. Får inte glömma att köpa näsdukar imorgon tror jag..
Kavajen suger nog inte upp tårarna så bra..
Så det måste inhandlas.
Annars är allt nästan färdigt, bilen är fulltankad, ciggen är inhandlat (men kanske får köpa ett paket till imon), kläderna nästan fixade och kameran är fulladdad.
Så det blir bara att ta rumpan i bilen imorgon och pallra sig dit, det blir ju tyvärr den jobbiga biten. Men Hanna har lovat att supportra mig på vägen om det behövs. Tack lilla 'Frugan'!

Nee om jag skulle 'försöka' få lite sömn innan det är dags för D..
Vill inte ens försöka ta mina piller, ifall dom nu skulle fungera, mot förmodan, och jag blir groggy imorgon bitti.. Inte så bra kanske, med tanke på att jag redan kör ofokuserad.
Så det blir att 'försöka' sova ändå.


Saknar och älskar Dig vännen min!
Magnus Bergman, för alltid i mina tankar och i mitt hjärta. <3


/Cissi, trasdockan som fasar inför morgondagen.